Principer som vägleder Metas interaktion med berörda parter

UPPDATERAD 26 JAN 2022
Vårt åtagande för interaktion med berörda parter innebär att vi tar itu med ett antal grundläggande frågor, bland annat: Hur bestämmer Meta vilka företaget ska interagera med? Hur hittar vi relevanta experter? Hur ser vi till att utsatta grupper får sina röster hörda?
Det finns inget enkelt sätt att besvara dessa frågor. Men vi har utvecklat en struktur och metodik för att engagera berörda parter som är centrerade kring tre huvudprinciper: inkludering, expertis och transparens
Interaktion med berörda parter vidgar vårt perspektiv och skapar en mer inkluderande inställning till policyfrågor.
Interaktionen med berörda parter hjälper oss att bättre förstå hur våra policyer påverkar personer och organisationer. När vi fattar beslut om vilket innehåll som ska tas bort och vilket som ska få finnas kvar påverkar vi hur personer kommunicerar med varandra på Facebook. Det är inte alla som håller med om var vi drar våra gränser. Men som minimum måste vi förstå det som oroar dem som påverkas av våra policyer, oavsett om de håller med om dem eller inte.
Det är särskilt viktigt att vi hör vad berörda parter från marginaliserade grupper har att säga. Därför kontaktar vi ett brett urval av berörda parter i hela världen. Det räcker inte att fråga sig hur våra policyer påverkar personer i allmänhet. Vi måste förstå hur våra policyer påverkar personer som är särskilt utsatta på grund av lagar, kulturella sedvänjor, fattigdom eller andra orsaker som hindrar dem från att hävda sina rättigheter.
Vår påverkan kan se ut på många olika sätt. Även om våra policyer är globala påverkar de personer på ett mycket personligt plan. Utvecklingen av policyer måste återspegla kulturell känslighet och en djupgående förståelse för lokala sammanhang.
Interaktionen med berörda parter ger oss ett verktyg med vilket vi kan fördjupa våra lokala kunskaper och perspektiv så att vi kan höra de röster vi annars kunde ha missat inom alla områden policyerna berör.
Det är naturligtvis inte alltid uppenbart vad som utgör områdena. I många fall följer våra policyer inte traditionella politiska dikotomier, exempelvis liberal som motsats till konservativ eller libertarian som motsats till förespråkare av statlig kontroll. Vi diskuterar med andra i Metas policy- och forskningsorganisationer och genomför egna undersökningar i syfte att identifiera en rad olika berörda parter.
När vi övervägde hur vår policy mot hatretorik skulle gälla för vissa former av könsspecificerande uttryck talade vi med akademiska experter, grupper som jobbar för kvinnors rättigheter och digitala rättigheter och yttrandefrihetsförespråkare. När vi övervägde vår policy kring nakenhet hos vuxna och sexualitet i konstverk lyssnade vi på organisationer som jobbar med familjesäkerhet samt på konstnärer och museikuratorer. När vi granskade hur våra riktlinjer bör gälla för minnesprofiler över avlidna personer kontaktade vi personer som forskar och undervisar inom efterlevande digitala spår och personer på Facebook som fungerar som efterlevande kontaktperson och som har verklig erfarenhet av produktfunktionen.
När vi kartlägger berörda parter tar vi även in åsikter från minoritetsgrupper som traditionellt sett saknat makt runt om i världen, exempelvis politiska dissidenter och religiösa minoriteter. Ett exempel är vår utvärdering av hur vår policy om hatretorik kan tillämpas på vissa generaliseringar om beteenden. Under den utvärderingen rådgjorde vi med grupper som arbetar för immigranters rättigheter.
Interaktionen med berörda parter tillför expertis i utvecklingen av våra policyer.
Teamet för interaktion med berörda parter genomför undersökningar för att samla in information från ledande ämnesexperter angående en viss policy. Det säkerställer att arbetet med att ta fram policyer utgår ifrån aktuella teorier och analyser, empirisk forskning och förståelse för de senaste onlinetrenderna. Vi uppsöker experter i frågor rörande språk, social identitet och geografi. Det här är frågor som har stor inverkan på våra policyer.
Policyerna hänger samman med många komplicerade sociala och tekniska frågor. Det gäller bland annat hatretorik, terrorism, mobbning, trakasserier och hot om våld. Ibland söker vi vägledning kring balansen mellan säkerheten och rätten att uttrycka sig. Det kan handla om att överväga vilka typer av uttryck om offentliga personer som är godtagbara inom våra policyer. I andra fall vill vi ta del av kunnande inom särskilda områden, exempelvis hur våra policyer kan stödja sig på internationella principer för mänskliga rättigheter eller hur minoritetsgrupper kan uppleva vissa typer av uttalanden.
Ibland är de utmaningar vi ställs inför nya, till och med för de experter vi rådgör med. Men när vi talar med utomstående experter och väger in deras feedback gör det policyerna mer genomtänkta.
I vår policy om hatretorik identifieras till exempel tre nivåer av angrepp. Nivå 1 är den allvarligaste och omfattar uppmaningar till våld och avhumaniserande uttalanden mot andra människor baserat på etnicitet, nationalitet, kön eller andra skyddade egenskaper (till exempel "döda de kristna"). Nivå 2 består av påståenden om underlägsenhet eller uttryck för motvilja eller avsky (till exempel "mexikaner är lata"). Nivå 3 omfattar uppmaningar till exkludering eller segregering (till exempel "kvinnor är inte välkomna").
Dessa nivåer gör våra policyer mer nyanserade och exakta. Utifrån dessa nivåer kan vi tillhandahålla extra skydd mot de mest skadliga uttalandena. Vi tar bort hatretorik riktat mot immigranter inom nivå 1 (till exempel "immigranter är råttor") men tillåter mindre intensiva uttalanden för att ge utrymme för en bredare politisk diskussion (exempelvis "invandrare bör hålla sig borta från vårt land").
Som en del i vårt arbete med att utveckla policyer för området har vi talat med externa experter, akademiker, icke-statliga organisationer som studerar hatretorik och grupper från alla delar av det politiska landskapet. Denna interaktion med berörda parter hjälpte oss att bekräfta att nivåerna var heltäckande och anpassade efter mönster för beteende online och offline.
Interaktionen med berörda parter ökar transparensen för våra policyer och vårt arbete med att utveckla våra policyer.
Vi vet efter samtal med hundratals berörda parter att vi kan skapa förtroende genom att se till att hålla utvecklingsprocessen för våra policyer öppen. Ju bättre insyn vi ger, desto större är sannolikheten att de berörda parterna ser våra policyer som legitima. Transparens om vår process för interaktion med berörda parter hjälper oss att skapa ett system med regler och verkställande som uppfattas som rimligt.
Interaktion innebär också att vara öppen med svårigheterna med att moderera innehåll, samt att förklara motiven bakom våra policyer och varför det kan finnas behov av förbättringar. De policyer vi lanserar blir i sin tur bättre, eftersom vi testar dem genom rådgivning och uppriktiga åsiktsutbyten.