Innehållsklassificeringar som faktagranskare använder sig av

UPPDATERAD 10 MAJ 2024
Faktagranskare kan kontrollera och bedöma offentliga inlägg på Facebook, Instagram och Threads, bland annat annonser, artiklar, foton, videor, reels, ljud och inlägg med endast text.
Nedan hittar du betygsalternativ för faktagranskare från tredje part samt exempel på innehåll som sannolikt passar inom varje betyg. Meta ansvarar visserligen för att skapa bedömningsriktlinjerna, men till syvende och sist granskar och bedömer faktagranskarna innehållet på egen hand. Meta ändrar inte de här bedömningarna.

Innehåll som inte grundar sig på verkliga fakta. Det inkluderar bland annat:
  • Falska citat.
  • Påståenden som är omöjliga eller som inte kan anses vara en tolkning av något som faktiskt har hänt eller sagts.
    • till exempel påståenden om att en naturkatastrof har ägt rum när ingen sådan har inträffat
    • till exempel påståenden om att en individ har skapat eller patenterat något när hen inte har gjort det
  • konspirationsteorier som förklarar händelser som individers eller gruppers hemliga arbete, vilka kan anföra sann eller ej verifierbar information men presenterar en osannolik slutsats
    • till exempel påståenden om att ett företag i hemlighet är involverat i narkotikahandel baserat på ett ej relaterat problem med höga priser
    • till exempel påståenden utan bevis om att myndighetspersoner är direkt ansvariga för en terrorattack för att tillhandahålla en ursäkt för att starta krig
  • påhittat innehåll från webbplatser som felaktigt framställer sig själva som autentiska nyhetsförmedlare
  • bild-, ljud- eller videoinnehåll som är autentiskt men som erbjuds som bevis på en orelaterad händelse
    • till exempel ett autentiskt foto som påstår sig visa att det inte finns några skador i en stad efter en incident, men som i själva verket togs före incidenten
    • till exempel en autentisk video som påstår sig visa en person som bekänner ett brott, men som i själva verket är en video av en annan person
    • till exempel presentera en autentisk men gammal myndighetsförordning som om den vore aktuell, när en ny förordning motsäger den gamla.

Bildinnehåll, ljudinnehåll eller videoinnehåll som har redigerats eller syntetiserats mer än endast i tydlighetssyfte eller kvalitetssyfte, på sätt som kan vilseleda personer om något som inte är grundat på fakta. Detta innefattar medieobjekt som har skapats eller redigerats digitalt med hjälp av artificiell intelligens (AI). Det innefattar även att sätta samman olika delar av medieobjekt, men inte att göra utdrag ur medieobjekt (se klassificeringen "saknar kontext"), presentera medieobjekt i ett falskt sammanhang (se klassificeringen "falskt") eller medieobjekt där metoden att skapa eller redigera det i sig inte är vilseledande men där medieobjektet innehåller ett falskt påstående (se klassificeringen "falskt"). Det innefattar inte medieobjekt som i transparenssyfte använder någon av Metas AI-etiketter, eller Metas AI-vattenmärken eller en annan transparensmetod som inte kommer från Meta som tydligt anger att AI har använts. Ett inlägg kan dock fortfarande få ett annat betyg om det innehåller påståenden vid sidan av användningen av digitalt skapad eller redigerad medieobjekt. Denna definition innefattar följande:
  • manipulerat eller omvandlat ljud, videoinnehåll eller fotoinnehåll
    • till exempel ändra hastigheten på en videon för att på ett missvisande sätt ändra talarens talkvalitet
    • till exempel lägga till en bild i ett autentiskt foto för att få det att se ut som att något har skett som egentligen aldrig har skett
  • syntetiska bilder, ljud eller videor, bland annat media som har skapats med hjälp av artificiell intelligens:
    • exempel: en fotorealistisk bild som avbildar något som inte har inträffat
    • exempel: en video som avbildar hur någon säger eller gör något som personen inte sagt eller gjort
  • medieobjekt som har redigerats för att utelämna eller ändra ordningsföljden på orden som någon har sagt, i syfte att ändra innebörden
    • exempel: ta bort ordet ”inte” när någon säger ”Jag ska inte X”

Det finns faktafel i innehållet. Det inkluderar bland annat:
  • felaktiga eller felberäknade siffror, datum, tider, men som kan anses vara en tolkning av något som faktiskt har inträffat eller sagts
    • till exempel ange felaktiga siffror för antalet personer som registrerat sig för att delta i ett evenemang
    • till exempel felberäkna kostnaden för ett myndighetsprogram
  • en blandning av sanna och falska nyckelpåståenden där de falska påståendena inte dominerar
    • till exempel en lista över flera påståenden varav några är sanna och några är falska
    • till exempel en video som innehåller flera nyckelpåståenden, varav några är sanna och några är falska
  • innehåll som presenteras som en åsikt, men som baseras på underliggande falsk information
    • till exempel förespråka en policyändring som stöds av flera viktiga påståenden varav en är bevisligen falsk.

Innehåll som antyder ett falskt påstående utan att uttrycka det direkt. Det inkluderar bland annat:
  • Klipp eller utdrag från autentiska medier som inte har manipulerats (se definitionen av klassificeringen Manipulerat) eller som läggs fram i en falsk kontext (se klassificeringen Falskt), men som däremot förvrider innebörden av ursprungsinnehållet genom att antyda ett falskt påstående. Detta inkluderar inte klipp med ett autentiskt tal från en politiker, exempelvis textcitat eller videoklipp (se definitionen för politiker):
    • Exempel: ett videoklipp som inte har manipulerats och som visar en grupp människor som ropar att de protesterar fredligt, men där videon i sin helhet visar hur samma grupp uppviglar till våld.
    • Exempel: att kombinera olika autentiska textutdrag från någons uttalande på ett sätt som förändrar men inte helt spegelvänder betydelsen av det faktiska uttalandet.
  • Rapportera om ett falskt påstående som uttalats av tredje part utan att ifrågasätta dess sanningshalt (läs mer om våra riktlinjer kring att rapportera om falska påståenden som uttalats på annan plats).
    • Exempel: en programledare som sänder en intervju med en källa som gör ett bevisligen falskt uttalande, vilket programledaren bekräftar eller inte ifrågasätter.
  • Användning av data eller statistik som antyder en falsk slutsats.
    • Exempel: använda data från en studie i syfte att antyda en slutsats som studien inte kom fram till.
    • Exempel: lyfta fram korrelerade data i syfte att antyda en orsakseffekt som är verifierbart falsk.

Innehåll som använder ironi, överdrift eller absurditet för kritik eller medvetenhet, särskilt i samband med politiska, religiösa eller sociala frågor, men som en vanlig användare inte omedelbart skulle förstå var satir. Det här kan komma från webbplatser som inte tydligt markerats som eller som är välkända som satiriska eller som presenteras utan tydliga etiketter. Innehåll som markerats som satir inkluderar faktagranskares artiklar för mer sammanhang.

Innehåll som inte innehåller någon felaktig eller missvisande information.